Glad midsommar!

Vi firar midsommar i Kristianopel. Flaggspelet är hissat och vi skyndar att njuta medan solen fortfarande skiner.

Vi seglar igen!

Long time no sea :-)

I början av maj lämnade vi London och har nu kommit till Agersö i Danmark. Vi har känt oss som snögubben i förra inlägget, varmt är det inte. Men vi uppskattar den skira grönskan som vi inte upplevt under åren i Medelhavet.

Vintern i London blev full av roliga besök! Våra spanska vänner Ulf & Sara och Paco & Maribel kom och hälsade på i fyra dagar och förvånade oss med att inte ta siesta en enda dag - det gällde att utnyttja tiden!

På sportlovet hämtade vi över barnbarnen Hampus, Karl och Tom för en rolig vecka med massor av sightseeing. Vi var på Towern, stod på 0-meridianen i Greenwich, besökte mumierna på British Museum och läskiga typer i London Dungeons, åkte buss, båt och tunnelbana (barn åker nästan gratis i London, trivsamt drag), klättrade upp i Tower bridge och på lejonen på Trafalgar Square - och firade morfar Mats födelsedag ombord på Olivia.

Men morfar Mats tycker nog iallafall att Holländsk matjes är godast! Detta var en fördel - faktiskt den enda- med att bli inblåst i Breskens.

Sedan vi lämnade London har vi bytt gästflaggor 6 gånger (även om vi bara viftade lite med den belgiska utan för kusten som snabbt seglades förbi. Desto längre stannade vi i Rendsburg i Kielkanalen. Det är fortfarande ett trevligt ställe. Annars är det lite skrämmande att komma tillbaka till hamnar vi inte varit i på minst 7 år. I Sönderborg var det redan fullproppat med turistande tyskar i hamnen och favoritrestauranger och smörrebrödsbutiker utbytta mot klädaffärer. I Svendborg var hamnpersonalen utbytt mot en idiotisk betalningsautomat och dräggiga öldrickare hade intagit bryggorna - de flyttade sig en hel centimeter så vi kunde förtöja.

Här på Agersö är det fortfarande mycket fint även om vi märker en del förändringar här också. Det luktar inte koskit mitt i byn längre.

Ny besättningsman

Vi är tillbaka i London sedan några veckor och det har varit en hektisk tid med båtmässa, utflykt till Bath, middagar med goda vänner och jobb både med båt och Anns bokeri. Idag fick vi en för oss mycket ovanlig förströelse, men visst blev han fin!

Såhär mycket snö har det inte varit i London på 18 år! Vi har flera decimeter!

Julhälsning från landbacken

God jul, alla seglarvänner!

Vi firar med familj i Sverige och bor för tillfället i vårt lilla hus i Stockholms skärgård. Akvavitsill, julskinka och strömmingslåda tar vi med till julbordet idag.

Återvänder till London när båtmässan på Excel startat i januari.

Realitytolk sökes!

Nu märks det att det är dags att åka hem ett tag och sätta in oss i de vardagliga problem som verkar uppehålla svenskarna. Vi har fått barnbarnens önskelistor och fattar nada. Vad är t ex allt detta:


Medal of honor heroes 2 (psp)
Midnight club/Los Angeles (psp)
Pursuit force (psp)
Lego batman(psp)
Manhunt 2 (psp)
Vox unplug classic rock till bas (köpt på jam)
Vitamix pro obh nordica
Pappas armbandsur (jo, den fattar vi - men hur tänkte han!)
Guvnor GAB555CE akustisk bas eller
SX JBG30E akustisk bas köpta på jam
Eragon brisinger
Fjärde boken av Septimus Heap
Psp+fifa09
Nintendo wil

Alltså, att det mestadels är en massa spel har vi nog listat ut men vi känner oss lite gamla och utanför :-D

Härlig Londonhöst och några fler sommarminnen

Förra helgen kom supstugan på, dvs tältet som täcker sittbrunnen och håller regn och kyla ute. Det började behövas. Vi har fortfarande en hel del fina soliga dagar - idag till exempel, tvättdag får det bli! - men då och då blir det sånt väder som man kan förvänta sig här i London, fuktigt och rått.

Tvättdag, ja. Vet knappt om man vågar skriva detta men tvättmaskinen håller ännu. En av få saker som inte gått sönder hittills. Den har dessutom tjänat ihop sin existens flera gånger om, det skulle blivit mångfalt dyrare att tvätta i betalmaskiner eller lämna bort tvätten.

I marinan har de spänt tjocka rep mellan flytpontonerna för att hålla dem på plats om det blåser mycket. Mestadels har vi inte minsta rörelse i båten, det är kav lugnt i bassängen. Mats fick kämpa hårt för att få båten i gungning häromdagen när han skulle köra propplösare i en av vaskarna.

Ann har haft skrivarkurser i Barcelona och London senaste månaden men nu är det lugnt fram till mars och vi ser fram emot att leva Londonliv tillsammans. Mats har, tack vare sin aktningsvärda ålder, fått frikort i kommunaltrafiken. Han skulle kunna tillbringa hela dagarna på bussar och tunnelbana om han ville. Trevligt nog bor vi så centralt att det blir många stadspromenader också.

Vi skulle ju berätta lite mer om sommarens segling. Efter det roliga stoppet i Bilbao ankrade vi en mycket rullig natt i St Jean Luz och seglade sedan nonstop till La Rochelle - sommarens bästa segling. Vinden var ostlig så vi kunde segla nära den 107 sjömil långa sandstranden.

I La Rochelle gick vi till den fina saluhallen och upptäckte hur dyrt det blivit i Frankrike. Och så försökte vi fixa telefonkort med internetabonnemang men för att få det måste man ha franskt bankkonto så vi blev hänvisade till skruttiga Wifi-förbindelser och internetcaféer under resten av Frankrikevistelsen - som blev oväntat lång. Vi stannade några dagar i la Rochelle och tror att det kanske kan vara en lämplig övervintringsstad. Massor av bra båttillbehörsaffärer!

I nästa hamn, Port La Vie, träffade vi Thomas som köpte vår förra båt Staika III. Dessutom var det sardinfestival så det var ett riktigt trevligt besök. Kul liten hamn med gratis wifi - men man fick hämta nya lösenord efter en viss tid - beroende på utdelarens godtycke.

Vi seglade vidare och gick in i Concarneau. Precis utanför hamninloppet lade motorn av så där blev vi kvar hela tre veckor i väntan på en ny oljekylare. Andra gången den byts ut. Fjärde gången på 7 år som vår Yanmar uppvisar ett allvarligt fel, suck.


Concarneau är dock inget dumt ställe att bli liggande i . Mycket turister i den sockersöta Gamla stan som ligger inom ringmur på en liten ö - men i resten av stan finns också mycket att titta på. Barnbarnet Hampus kom på besök en vecka med sin kompis Adde, och då var det keltisk festival i stan.

Det kostade 10 euro att ens komma in i stan den dagen men det lyckades vi med hjälp av marinapersonalen prata oss förbi!

Gossarna verkade dock inte helt roade av paraden. Desto bättre var humöret varje morgon när morfar/kapten jagade upp dem för dagens knopslagning. De blev båda fulländade pålsteksexperter.

Det lär bli förhör när vi kommer till Sverige i jul... och vi berättar mer om killarnas besök - t ex vårt spännande äventyr på konservfabriken - nästa gång...

Nutid Wapping, återblick Bilbao

Medan Ann varit hemma i Sverige på bokmässa har Mats hunnit utforska vårt närområde Wapping och agerar nu guide till vårt fina grannskap. I måndags kväll tog han med Ann och våra amerikanske långseglarvänner Bill och Linda som just anlänt, till vår närmaste pub utanför hamnområdet - The Ramsgate. Förvånansvärt god och billig mat och hög stämning eftersom det var "Quiz Night". Vi känner oss inte så hemma på aktuella sport- och TV-frågor och avstod från att vara med denna gång, men det kan ju vara ett kul sätt att komma in i det engelska samhället. En stor anledning till att vi ville tillbringa vintern i London är ju att vi kan förstå och tränga in i nästan allt som sägs och görs här - i våra andra vinterhamnar har vi flutit lite mer på ytan.

Marinan fortsätter vara rena naturparken, nu har en stor och kraftig häger flyttat in (han bråkar med måsarna) och häromdagen hade vi invasion av en flock gäss. Svanarna övergav raskt den flådiga brygga som byggts för dem i marinans välbesökta mittbassäng för total avskiljdhet i östra delen, dit bara båtägare kan komma. De gillar sallad, men inte persilja.

Vi skulle ju berätta lite mer om sommarens resa. Efter några dagar i Ribadeo, som vi skrev om tidigare, ville vi gärna stanna i Pedreña utanför Santander, där vi hade så trevligt för 6 år sedan, men fick tyvärr inte plats i marinan. Så vi seglade vidare till Bilbao. Under resan lade kylskåpet av.

Vi kom fram en fredageftermiddag och efter någon timme hade vi kylskåpsreparatören på plats. En mycket rolig och hyvens prick, denne Gorka - en tvättäkta bask som kunde varit komiker likväl som proffsig kylskåpslagare. Han fyllde på gas och tätade en läcka - och kom tillbaka på lördagsmorgonen för att kolla att allt fungerade bra. På söndagen kom han igen, med skinka, vin, frugan Begoña och en tub med gas och påfyllningsdon så vi hädanefter kan fylla kylskåpet själva! Vi fick återigen känna att trots alla smärre missöden ombord är det väldigt roligt att vara långseglare och få ynnesten att träffa så många underbara människor.

Gorka och Begoña ombord på Olivia

Gorka och Begoña bor i gamla stan i Bilbao och gav oss en massa bra tips på ställen att besöka. Vi åt de godaste tapas - eller pinchos som de kallas här - vi någonsin fått på en liten "revolutionärsbar" och trivdes verkligen i den vackra miljön i gamla stan, som inte blivit alltför turistifierad. Hit återkommer vi gärna.