Som hemma

Efter en vecka på Club Nautico börjar vi känna oss inbodda. Vi har promenerat runt i klubbens fina parkanläggning och tittat på alla kattungar som springer omkring här, det är minst elva stycken. Det flesta är skygga, men en är jättekelig och väldigt förtjust i Mats.

Det ska tydligen komma en eller kanske ett par båtar till i oktober, och vi har ett par gamla välkända båtgrannar som bor här permanent, men det blir nog inte en lika båtsocial vinter denna gång som för fem år sedan. Därför är det förstås glädjande att se bekanta ansikten och en av den gångna veckans höjdpunkter var ett besök på vår favoritrestaurang Sancho Panza där vännern Paco och hans medarbetare hälsade oss med glada rop och leenden. Vi måste snart gå tillbaka - inte minst eftersom han inte lät oss betala för den goda lunchen, det måste vi ju försöka återgälda.

Det finns en risk med att komma tillbaka till ett ställe man tycker mycket om - att det ska ha förändrats och försämrats. Men efter en vecka ser vår Sevillaåtervändningsstatistik ut så här:

Likadant och lika bra:

• Att äta hos Paco på Sancho Panza
• Stämningen på Club Nautico
• att gå runt och titta på alla vackra hus i stan
• Vi har konstaterat att "Choro" fortfarande dansar flamenco på Al Andalus (det får bli ett besök i veckan för att se om han måste byta plats på denna lista :-)

Försämringar

• Det verkar som om trafiken ökat och blivit lite hårdare
• att det är så dyrt att övervintra på Club Nautico, så det kommer färre båtar
• att vår närmast mataffär Supersol - där personalen alltid sjöng till flamencomusik - bytts ut mot en steril Dia

Förbättringar

• Flera av gatorna runt katedralen och universitetet har stängts av för biltrafik - där går nu spårvagnar - det har blivit ännu mer promenad- och cykelvänligt
• Det finns ett IKEA i Sevilla nu (vi var där i fredags och har levt på köttbullar och knäckebröd under helgen!)

Idag har vi varit stadsguider för engelsmännen Alfred och Anita som lämnar sin båt i Gelves utanför Sevilla i vinter. Vi hittade tillbaka till flera favoritställen och trängdes i Maria Luisa-parken med alla som skulle springa tjejhalvmilen eller visa upp antika motorcyklar. Rolig dag med tapas och långa promenader.

¡Hola Sevilla!

Nu har vi förtöjt för vintern. Det är visserligen 30 grader varmt här i Sevilla men vi är glada att vara framme i det som skall bli vår hemmahamn för det närmaste halvåret. Vi kom fram igår kväll efter en lång dag på floden Guadalquivir (52 NM), med väntetid för slussning och broöppning.

Vi har en hel del att göra med båten nu, men återkommer med rapporter om Sevillalivet efterhand. Tack för glada tillrop i gästboken!

Vid kanten av den blå

Vi har lämnat medelpölen och befinner oss vid atlantkanten. Blev utspottade genom Gibraltarsundet i lördags i medvind och medström, hej vad det gick! Vi var glada att kunna segla nonstop från Cartagena till Rota (313 sjömil), där vännerna Ulf och Sara lagt till. Nu har vi haft några trevliga dagar tillsammans, med massor av tapas, utflykt till Cadiz och vidare segling till Chipiona - även det på Spaniens sydvästkust. Till helgen tar vi floden upp till Sevilla - eftersom tidvattnet då är rätt - och lägger till för vintern.

Medelhavet tackade för våra drygt fyra år genom att ge oss napp! Sista dagen plockade vi upp två utsökta guldmakrillar. Den ena (lilla) fileade vi och skar i tunna skivor som marinerades i grapefrukt och intogs som förrätt med den pepprig pöjta, den stora ugnsbakades efter att ha fått skåror i skinnet som fylldes med en smör-citronskal-timjan-röra. Gott!

Ni som läser här, skriv gärna en liten hälsning i gästboken eller som kommentar till ett inlägg. Vi undrar ibland om det är nån vits att fortsätta skriva.

Jipiii!

Det verkar, peppar peppar, som om motorn fungerar med den nya värmeväxlaren som helt magiskt dök upp igår - efter att vi i fredags fått beskedet att den måste beställas från Singapore!

En eloge till Janne på Yanmar som varit så behjälplig med sin tekniska erfarenhet och dessutom kompletterade med information som saknades i vår verkstadshandbok.

Vår gamla värmeväxlare var helt sönderkorroderad.
Nu ska vi nog våga segla vidare - när åskvädren bedarrat om några dagar!

Cartagena

Om man nu nödvändigtvis måste få motorhaveri är historiska staden Cartagena inte helt fel ställe att ligga på. En levande lagom stor stad i sydöstra Spanien med romerska utgrävningar, intressant arkitektur, prydliga promenadstråk och ett chandlery med en innehavare som pratar utmärkt engelska och har hjälpt till att beställa alla delar som behövs (förhoppningsvis - håll tummarna för oss nu!) för att vi ska få igång motoreländet igen. Den överhettar, troligen värmeväxlaren som fallerar. Vid isärplockning visar sig denna vara totalt korroderad. Och felaktigt monterad på fabriken. Det är vår andra Yanmarmotor som har ett fabrikationsfel som ger effekt långt efter garantitidens utgång.

Vårt råd till alla som köper en Yanmar-motor: Skruva isär hela motorn innan ni börjar använda den och kolla så att alla delar sitter på rätt plats och inte är så hårt dragna att delarna är spruckna!

Här är gavelflänsen till värmeväxlaren - dragen så hårt att den är krokig... (och alltså inte tätar ordentligt, därav korrosionen)

... och ja, dragen så hårt att den spruckit vid infästningen:

Naturligtvis ställer sig yanmar helt oförstående till detta, och antyder underförstått att vi själva har varit där och skruvat på bultarna. Tyvärr tog vi ingen bild innan demontaget som visar originalmålningen över bultarna helt intakt och orörd sedan motorn var ny. Synd att deras enda kundinriktade person har gått i pension - han ställde i alla fall upp när oljevärmarväxlaren pajade - visserligen inom garantitiden. man frågar sig vilka följdfel det blev av det. Är det bara vi som får måndagsexemplar?

Å andra sidan, tack Yanmar. Om inte detta hade hänt hade inte Mats fått sukta över denna utsökta korksamling på Cartagenas imponerande sjöfartsmuseum:

Alla som känner Mats vet ju att han är en kompulsiv korksamlare, som i alla tider fyllt våra kökslådor - med tanken att de kan vara bra att ha till något. Bygga flotte? Var detta möjligen en urtida livbåt?