Efter en sommar i "hemmavatten" har vi kommit tillbaka till London för ännu en vinter i St Katharine's marina vid Towern.
Sommarens segling gick alltså London-Ljusterö tur och retur med en hel del höjdpunkter på vägen. Vi har redan berättat om seglingen till Dammark. När vi kom till Sverige stannade vi ca en vecka i Simrishamn där vi gjorde utflykter tillsammans med våra amerikanska vänner Bill och Linda som återigen korsade vår väg. Mats har släktingar i trakten dessutom, det blev en social vecka. Middag på Kamskogs krog var trevligt och gott - och roligt att träffa ägarna Kicki och Roger som också ör på väga att långsegla.
Nästa stopp blev självklart Kristianopel där vi stannade hela fyra veckor. Hamnkaptenen Sven-Erik är en god vän som skämde bort oss i vanlig ordning. Mycket sill! Vi stannade till där ett tag på återresan också
Västervik och besök hos Mats mamma blev det också både på upp- och nerseglingen. Marinan där känns inte särskild prisvärd och det är inget bra ställe att bunkra på eftersom affärerna ligger låååååångt från hamnen.
I Stockholm fick några nostalgiska dagar i vår gamla hemmahamn på Djurgården. Kul att leka turist där!
Vi tillbringade någon vecka ankrade ute i skärgården, vid Gällnö, i samvaro med familj och vänner och gick sedan till Ljusterö där vi ankrade nedanför vårt lilla hus. Fint att träffa alla grannar och vänner där.
Sommaren har främst inneburit återseenden, av både platser och människor, men ett par nya hamnar har vi ändå sett. Den första var Oskarshamn, med en mycket fin marina som sköttes av trevlige hamnkaptenen Emil och hans fru. Där lade vi till för att träffa vännerna Torbjörn och Anita som vi ju hade sällskap med till och från på vägen till Sevilla för 7 år sedan. En kväll åkte vi räkfrossebåt genom den fina trånga skärgårdsleden söder om Oskarshamn, kändes väldigt svenskt!
När vi kom till Danmark och Agersö igen var vi på fläskfrossa. Kändes väldigt danskt.
Vi hastade snabbt ner i Kielkanalen, det var dags att börja hålla koll på nordsjövädret för överfart till England. I Rendsburg mitt i kanalen fick vi en kul överraskning - ännu en Overseas40 kom in! Med Harry, en av Olivias byggare, och hans fru Siw. Bra tajming också eftersom vi fick vara med och fira Siws födelsedag.
Väderluckorna krympte så vi bestämde oss för "stående mast"-rutten i Holland. Samma sträcka som tog oss tre veckor för 7 år sedan avverkades nu på knappt 3 dagar.
Ny plats nummer två blev Oostende. Marinan ligger mitt i stan, perfekt men en aning bullrigt läge nära allt. Bra mataffär (även om labyrintdesignen var lite irriterande) vid hamnen. Vi hittade en ölbar med mysig stämning där Mats drack sin Duvel medan Ann började beta av listan med 300 sorters öl. Chokladöl, trappistöl, Kwak... hann bara med 5 sorter på de 4 dagar vi var där så Oostende kan besökas igen.
Det blåste och blåste - vi fick EN dags lucka att ta oss över Engelska kanalen och den tog vi innan det började blåsa igen. Pustade ut i dyra Chatham och väntade in rätt tidvatten för att ta oss upp till London. Hit kom vi förra onsdagen och här är sig likt. Marinapersonalen verkar bo på sin egen lilla planet medan alla andra kallar oss darling.
