Vid havet!

Vi lämnade Gelves i onsdags efter tre veckor på land. Lite längre tid än vi hade tänkt oss men eftersom både DHL och en tysk firma (Centa som missade informera oss om en försening, därmed blev av med affären och en ny transmission fick beställas från Sverige) var inblandade är det inte så konstigt.

DHL var visserligen snabba med försändelsen av vår utbytta propeller från England till Spanien men de tog 48 timmar på sig att köra de fem kilometrarna från Sevilla till Gelves där vi med förtvivlans mod försökte säga något begripligt på spanska i deras röststyrda menysystem i telefonen för att få reda på vad de höll på med. "Vi förstår inte vad ni säger" - sa det inspelade meddelandet ...

Men vi var inte direkt sysslolösa under väntetiden. Olivia ser ut som ny efter vårt slipande,målande, polerande och vaxande. Bättre än ny, tyckte båten-på-land-grannen Juan som raskt sög åt sig alla kunskaper om hur man piffar till en båt. Tur att han inte ska segla förrän i slutet av juli, han var nämligen som många spanjorer noga med mattiderna, siestan osv och fick väl kanske 1-2 timmar båtjobb gjort per dag medan vi högg i med 12 med en kort rast för en lunchmacka. Gissar att han inte är lika slutkörd som vi är just nu :-)

Det var första gången vi tog upp båten på land på tre år. Då får man stå ut med lite slit. Vi är jättenöjda med bottenfärgen, Sea Jet, som hållit så länge, det var nästan ingen beväxning alls på skrovet.

Förresten, det var ett par dagar då vi inte slet lika hårt, vi hann nämligen med TVÅ avskedsluncher på Sancho Panza där vännen Paco överträffade sig själv med skruv. Gott.

Vi har haft problem med vår propeller, en Autoprop, och var på väg att byta ut den mot en konventionell propeller. Mestadels för att den lägger av när det är motsjö och när vi behöver manövrera i trånga utrymmen - alltså när den behövs som mest. Leverantören Brunton har varit ointresserade och föreslagit oss att köpa en ny, större. Fånigt eftersom de dimensionerat "rätt" propeller för vår båt från början. Efter ett personligt samtal på båtmässan i London, där vi berättade att nu byter vi ut den och skriver om det... så fick vi det flotta erbjudandet att de skulle se över den. Tillbaka kom något som ser ut som en helt ny propeller och den verkar, efter de första timmarnas körning, ta bättre. Tack Brunton!

Nu ligger vi i Chipionas marina och inväntar något annat än motvind. Bra, för vi behöver vila ut oss lite. Och hinner putsa lite på däck också. Det är rejält ingrott efter vintern i Sevilla mellan två vältrafikerade broar- trots att vi sköljt av det ofta har sot och sand trängt in i alla skrymslen.
Härligt att vara vid havet igen. Helt annan luft här än i Sevilla där det börjar bli väl varmt nu.

I morgon firar vi 6-årsdag som längeseglare!

Vårtecken...

Vi är fortfarande kvar i Sevilla, men det börjar se ut som om det är hög tid att segla härifrån. Duvurna börjar nämligen bygga bo i spridarna! Vi har tappade kvistar över hela däck och Mats sitter beredd med vattenslangen så fort det kuttrande paret visar sig.

Men en vecka till stannar vi. Väntar på försändelser och har en hel del att förbereda innan vi ska upp på land och bottenmåla. Det blir ca 10 dagar på land i Gelves, strax utanför Sevilla. En annan anledning till att vi vill vänta en vecka med det är att vi behöver fördelaktigt tidvatten för att 1) komma under elkabeln som hänger 19 meter över högvattennivån (vår mast är 19,5 meter hög) och 2) komma in i hamnen som är för grund vid lågvatten. Vi behöver alltså både lågt och högt... Lika bra vi börjar träna, ska ju ge oss ut i Atlanten snart!

Stackars!

Idag tycker vi riktigt riktigt synd om Sevillanarna. Ferian började i natt, med ett kort uppehåll i regnet, men sedan brakade det loss igen. Värsta stormen! Och det ska regna hela veckan! Vi passar på att sätta in en bild på årets portal, som tändes vid midnatt - innan den blåser bort...

Som de har jobbat. Ungefär 40000 människor sliter i två månader för att genomföra Feria de Abril och så blir det så tråkigt väder. Vi gissar att hästarna inte får komma ut nu. Men i söndags var det häst-och-vagnparad i stan, då såg det ut såhär:

Två månader senare

... ja, long time no write... men här i Sevilla går livet sin gilla gång utan någon större uppståndelse för oss, det känns hemtamt. Men nu är det dags för en liten påskhälsning!

I Sevilla pågår organiserat kaos med processioner dygnet runt under hela påskveckan. De släpar ut kyrkornas Jesus- och Maria-statyer på stora flottar, klär sig i ku-klux-klan-liknande dräkter och tutar med atonala trumpeter.... tusentals efterföljare till varje flotte går barfota på gatorna som börjar täckas med vax från de meterhöga ljus de bär med sig. Varje procession går från sin kyrka, genom katedralen och hem igen. En promenad som tar 6-14 timmar. Hängivenhet och passion.

Vädret har varit betydligt bättre denna vinter än för 5 år sedan - sol och temperaturer över 20 grader nästan varje dag. Nu under påskveckan har det förstås regnat lite så att några av processionerna fått ställas in. Men mestadels har det varit "tut och strut".

Precis som för fem år sedan äter vi gärna på Sancho Panza och går på flamenco på La Casa Memoria och La Carboneria. Ann har haft skrivarkurser i stan och provat många riktigt bra tapasbarer under de veckorna men oftast äter vi ombord.

Den största skillnaden mot för fem år sedan är att det är få båtar på Club Nautico, inte samma trevliga stämning som tidigare. Det har blivit så dyrt att många väljer andra vinterhamnar. Lite trist.

Det har inte blivit så många utflykter men vi hyrde bil för någon månad sedan (det är jättebilligt) och fick några praktiska saker gjorda:

• fyllde gasoltuberna i Portugal. Nära Monte Gordo hittade vi en mack där man kunde fylla utan problem. I Spanien är det inte tillåtet.
• packade om livflotten i Gibraltar
• köpte virke och återfann vår "rostfrie man" i Chipiona för pågående vinterprojekt (bygga en stol mm)

Vi blir kvar här någon månad till. Måste ju övervara ferian som startar den 8 april och sedan vila ut lite efter den. Vart vi tar vägen sedan är det ingen som vet. Ännu.

Ombord igen!

Vi är tillbaka på Olivia i Sevilla efter 7 alldeles för korta veckor i Sverige. Inte ens med en extra vecka hann vi träffa alla och göra allt vi tänkt, men det blev i allafall en hel del tid med barnbarnen. Att komma "hem" till Sverige är alltid kul även om det känns mer och mer märkligt, lite som att titta i en skrattspegel. Bekant men ändå inte. Vi krönte resan med några dagar i London där vi gick på båtmässan, träffade italienska seglarvänner och inte minst Mats gamle vän Ove som tog med oss till trevliga ställen i Londons östra utkanter.

Sevilla tog emot oss med 22-gradig värme och sol. Apelsinerna har blivit gula på träden och kattungarna på Club Nautico har bara blivit lite större och är fortfarande skygga. Olivia har klarat sig bra trots förra veckans katastrof då flera båtar blev skadade under en båttävling med vansinniga följebåtar som drog upp en monstervåg. Vår enda skada är att "rått-tratten" på ena förtöjningslinan har knäckts. Vår vän Ulfs segelbåt är allvarligt tilltryckt och en fransk båt har fått vindrodret sabbat men tydligen ska klubben ersätta skadorna.

Nu väntar vi med spänning på paketen vi skickade för att slippa övervikt på planet. Med dagens rigida kontroller fungerar det inte att smyga in för mycket :-) (För några år sedan släpade vi 90 kg bagage till Turkiet!)

Redan?

Huvva vad tiden går! Nu är det dags för oss att göra ett Sverige-besök igen och vi är fullt upptagna med att skjuta upp packningen. Vi har på oss till klockan 11 i morgon då vår egen taxichaffis Antonio kommer och hämtar oss. Men först ska vi hinna lägga jollen i garage, gå på middag ikväll, på kaffe imorgon bitti hos vännen Paco och en sista shoppingrajd på apoteket. Just nu dricker vi te och gruvar oss för att plocka upp stora resebagen som ligger djupt undanstuvad.

Det har varit en händelserik månad med båtfix och flera besök. Mats har snickrat ny fin inredning i badrumsskåp mm och Ann har tagit emot författare som coachats på plats i Sevilla. Vi har hunnit med en och annan flamenco och haft goda vänner från Sverige, Torbjörn & Anita, på besök en vecka. Jättekul att ha er här!!! Då blev det förstås flera besök på Sancho Panza och kräftskiva. Vi kokade levande kräftor igen och bjöd in både Paco och hans fru Maribel från Sancho Panza och våra vänner Ron & Julia som också dök upp med sin båt. Det blev ett kort vinterstopp, R&J flög hem till USA i fredags och säljer sin båt. Tråkigt, vi har verkligen haft trevligt tillsammans under vinterstoppen i Bodrum och Chioggia, samt en stor del av sommaren i Italien och Frankrike.

Om någon som läser detta vill köpa en Amel Super Maramu 53 fot i fint skick - kontakta oss bums! Den ligger i Sevilla till början av januari och leveransseglas sedan till Florida.

Vad gör vi annars då? Strosar i stan, babblar med klubbseglarna, jobbar med båt, gullar med kattungar (elva stycken här på klubben!). Mats befinner sig mitt i ett spanskt tandläkaräventyr, det ska vi berätta mer om när det är färdigt, och Ann har roat sig med att försöka köra bil i Sevilla. Inte att rekommendera, vänstersväng förbjuden i hela stan...

Och nu får vi nog ta och hänge oss åt packningen. Det blir lite jobbigt att gå från sandaler och T-shirt till vinterkängor och ylletröja.

Oktobersommar

Som båtboende i Sevilla börjar vi nästan känna oss som landkrabbor, det är ytterst sällan det gungar till i kanalen. I och för sig har det blivit mer "busåkning" med gummijollar bland Club Nauticos unga tränare men deras adepter i kanoter och optimistjollar drar inte upp något svall och är roliga att titta på.

Mats har också full koll på bygget tvärs över kanalen. Det ska bli ett akvarium, med bl a Europas största hajsamling, men frågan är om vi kommer att få se det invigas medan vi är här. Det skulle vara klart andra kvartalet 2007 och ännu är det långt kvar.

Ann försöker få koll på ben- och arm-koordinationen i lokala dansen Sevillana. Hon går kurs två gånger i veckan - den ska visst hålla på ända till ferian i april och fungerar dessutom hyfsat som spanskakurs om hon hittar någon att prata danssteg med.

Annars grottar vi mest nere i båten. Har dragit om slangar för saltvattensystemet, vilket självklart innebär att hela båten måste rivas upp. Det finns totalt max en halv kvadratmeter durkyta att sätta fötterna på just nu och en halv meter soffa kvar att sitta på. Sängen är lyckligtvis intakt, det behövs för vi är rätt trötta framåt natten.

Men vi hinner med att ha lite kul också. För några veckor sedan visade vi våra godbitar i Sevilla för engelska seglarvänner och helgen därpå var vi på biltur med vännerna Ulf och Sara för att besöka hamnen i Gelves. Där fick vi en mycket hedervärd flagga av en lokal klubb - NABECO - som står för Navigar, Beber, Comer - alltså Segla, Dricka, Äta. Så nu har vi förbundit oss att alltid ha vin och hjälp i beredskap till båtar med samma flagga.

Några luncher hos vår gode vän Paco på Sancho Panza har vi unnat oss, såklart. Det är minst lika bra som vi minns det, och pinsamt nog tar han fortfarande samma specialpris av oss som för fem år sedan. Vi tänkte försöka ge tillbaka lite genom att bjuda på kräftskiva framöver men sjutton vet om det går hem. Han fick nämligen titta i vår shoppingkasse häromveckan och rynkade lite på näsan.

Förra gången vi var här blev vi högst medvetna om att de spanska kräftor man ser i svenska frysdiskar kommer just från detta område men spanjorerna äter dem inte gärna själva så vi fick åka till fabriken där de kokades för att handla.

Men nu hade vi hade fått tips om att de sålde kräftor på en mataffär i stan. Jajjemän, där låg de nykokta och röda för bara 5 euro kilot. Och det visade sig att de hade levande kräftor för bara 3.75! Det är naturligtvs en fördel att få koka dem själva med dillfrö (i brist på dillkronor), öl och honung i lagen. Inte svårt alls, förutom att Ann hann bli lite kompis med dem innan de kom i grytan. Det blev ett bra provkok av ett kilo små men väldigt goda kräftor. Paco ska inte komma undan, trots att de närmast betraktas som ohyra här.

Vi har också återsett vår favoritflamencodansare El Choro, som blivit 5 år säkrare och har utvecklat sina blixtrande snabba fötter till att framkalla gnistor på stengolv.

Kul att få besök ombord, hoppas ni hade en fin tid i Andalucia - Lennart och Ulla!

Nätterna har blivit behagligt svala men på eftermiddagarna har vi fortfarande uppåt 30 grader varmt. Fast idag fryser vi lite, nu på morgonkvisten är det bara 16 grader.