lördag 25 augusti 2007

Kul i Barcelona

Ja tänk, vi är fortfarande kvar i Barcelona och hade det inte varit för att vi så himla gärna vill komma till vännerna och flamencon i Sevilla i vinter hade detta nog inte varit ett dumt alternativ som vinterhamn.

På plussidan:
  • marinan ligger skyddat och helt centralt, mitt i stan och med bra bussförbindelser till alla delar av stan

  • mysig barrio - Barceloneta, vårt eget kvarter med massor av barer, butiker, stranden, en utmärkt saluhall och flera bra mataffärer

  • en hel del cruisers under vintern (men det kan lika gärna vara ett minus!)

  • en av de närmaste restaurangerna är en japansk rullbands-ät-så-mycket-sushi-du-orkar-för-9-euro. Inklusive dryck och efterrätt. Och efteråt är det inte bara rullbandet som rullar...

  • mycket trevliga marinavakter som fått oss att komma igång med Hola, que tal-tugget

  • det går att fylla gasol!!!!!

  • fina promenadstråk

  • mer kultur än man fixar att kolla in under en vinter

  • bra förbindelser för hemresa

  • relativt billig vinterhyra
  • fantastiskt utbud på fiskmarknaden. Idag köpte vi färsk tonfisk för 5.90€/kg

På minussidan ligger möjligen att det är en bullrig illaluktande storstad med alldeles för många turister (ramblan är lätt överreklamerad) och definitivt att våra vänner och flamencon som vi verkligen längtar efter nu inte finns här. Men vi trivs himla bra så länge vi stannar och får varje dag njuta av detta roliga band på hamnpromenaden. Ni får nöja er med en stillbild för filmen med ljud och dråplig koreografi blev 303 MB tung, kräver nog att vi läser på lite för att fixa att lägga in den...

Olivia ligger ovanför den dansande basistens huvud, vid det röda X:et.


lördag 18 augusti 2007

Senaste månaden

Äntligen har vi fått internet ombord igen! Vi seglade från Cannes den 1 augusti och kom ett drygt dygn och 209 sjömil senare fram till Palamós i Spanien, ganska nära franska gränsen. Där ankrade vi i hamnen i 11 dagar. Vi fick ankra om sådär en fem-sex gånger för det var smalt och ville det sig illa låg vi i vägen för fiskebåtarna om vinden vände. Men vi var inte ensamma. En dag räknade vi till inte mindre än 27 ankrade båtar - Oliva och 26 franska flytetyg. Det fanns en fin marina men vi fick en liten chock när vi kollade upp priserna där. De ville ha 80 euro natten för vår båt. Då gör det inte så mycket om man får ankra om då och då, bara vi ligger i gott skydd. Det var lite si och så med det - de flesta fransmännen la inte ut mer än några meter länge ankarkätting än det var djupt - 3 gånger djupet är ett absolut minimum i vackert väder och är det är så pass djupt som 10 meter och dessutom blåser lite vill vi gärna ha minst 40 meter kätting ute -vilket innebar att en del av kamikazeankrarna hamnade helt nära vår båt i vindvridningar. När de var så nära att det gick att banka på deras relingar gjorde vi det...

Vid en omankring fick vi en långrev (som en lokal fiskare påpassligt lagt ut bland alla ankrade båtar) i ankarkättingen. En vänlig fransman kom till undsättning med sin jolle och plockade bort den efter att ha sett Anns akrobatiska (jo hejsan) övningar från bogsprötet. Tyvärr hade den hunnit fastna i propellern också och Mats gjorde sig redo för sommarens första bad när vi hörde ett plask under stäven. Samme vänlige fransman, nu iförd cyklop, snorkel och simfötter bad om en kniv och skar loss reven. Vilken hjälte. Han ville inte höra talas om ersättning, inte ens ta emot en flaska guldmedaljvin som Ann köpt i Frankrike.

Vi började vår spanska period med att komma in i gängorna via lite jamón serrano, den goda spanska skinkan. Slår parmaskinka med hästlängder, men italienarna har ju marknadsföringsapparaten. På Anns födelsedag blev det också grillade sardiner, patatas all i oli, en gudomlig tortilla och annat smaskens.

Vi blev ombordbjudna hos ett trevligt franskt par, Jaques och Fabienne, som seglat mycket längs Costa Brava och gav oss en del tips. Ann ville gärna till Barcelona men med tanke på hamnpriserna i lilla oansenliga Palomós kändes det lite skrämmande. De tipsade om hamnar nära Barcelona där man kunde ligga billigare och ta tåget. Sagt och gjort, vi seglade till Mataró när det var dags (vädret bestämmer, som ni vet) och fick tillåtelse att stanna i tre dagar. Tågresan till Barcelona var OK men bytena i stan med metron tog halva dagen så det kändes inte optimalt. Dessutom hade vi ett åskväder av värsta kaliber andra natten, med hård vind och regn och blixtbedslag som knastrade omkring oss. Vi hade nedgångsluckan öppen, det brukar inte vara något problem så långt in i sittbrunnen, under biminin, men det blev rena vattenfallet ner i båten. Och hamnens förtöjningslina släppte från botten så vi rände rätt in i kajen. Det blev bara två nätter där.

Det visade sig också att det var ännu billigare att ligga i Barcelona - så här ligger vi nu, mitt i stan, med allt inom räckhåll. Mats har haft ont i halsen några dagar och Ann har turistat lite på egen hand, nu stannar vi några dar till så vi kan njuta av staden tillsammans.

Vi lider med våra vänner Ron och Julia som fått sin båt skadad vid ankring i franska Hyères. En båt kom ut från hamnen, styrde rakt ut i ankringsområdet och rände rätt in i Ripple som måste byta hela sin rostfria reling-väntetid två månader. Visst får man räkna med att sånt kan hända- men knappast med att kaptenen på den franska segelbåt som körde på dem skyller på att autopiloten inte fungerade. Det var nog snarare kaptenen som inte fungerade.

Årets makeover

I Cannes fick Mats uppsöka "Salong Ann-a-Cannes", dvs sittbrunnens egen frisör. Det kunde bara bli bättre :-)

Före

Efter:

söndag 22 juli 2007

Långliggning i Cannes

Vi har ingen vidare internetuppkoppling här i Cannes, men annars är det inte mycket att klaga på. God mat, trevligt sällskap, fint väder och välbehövlig vila efter de blåsiga äventyren tidigare i sommar.

Kort rekapitulering: Vi ankrade i Le Grazie, en rymlig vik på vägen in mot La Spezia. Att komma in i La Spezia-bukten en söndagseftermiddag är inte att rekommendera, vilket kaos av båtar - och ingen kan sjövägsreglerna... Och när man väl ligger för ankar susar motorbåtarna runt i högsta fart; vår jolle hoppade nästan upp på däck. Detta kallas Golfo dei Poeti, men på den tiden då Shelley och Byron huserade här var det säkert lite lugnare i båttrafiken. Byron lär ha simmat sjömilen över sundet regelbundet, gör man det nu drabbas man otvivelaktigt av Shelleys öde...

Le Grazie var annars en trevlig, lågmäld liten by, tillräckligt nära pittoreska Portovenere för att slippa turismassorna. När vi väl vågade lämna båten (efter ett par dagar märker man om ankaret sitter fast ordentligt i botten) tog vi utflykter till La Spezia, Pisa (jo, tornet lutar) och Portovenere. Bra kommunikationer med buss och tåg.

Under utflykten till La Spezia hade vi en mission - att hitta filter till vattenmakaren. Efter tröstlösa försök på sex olika ställen och en alldeles förfärlig lunch gav vi upp och åkte tillbaka till Le Grazie. Där fanns ett skeppsvarv och vi passade på att fråga där med. Jodå, de skulle kunna fixa filter till nästa dag! Jippi! Vi hade gått över ån efter vatten och beställde 6 stycken (varav 4 i reserv)eftersom de verkar vara så svåra att få tag i.

Dagen efter kom nästa kalldusch - de ville ha 58 euro styck för filtren. Vi brukar betala MAX 10€. Eftersom vi var i desperat behov köpte vi två, resten fick de skicka tillbaka.

Alla känslor från första året i Rom, om lurendejerier och taskig attityd, kom över oss. Inte blev det bättre av att vi fick ett hål i båten när vi lade till vid den vassa tankbryggan i Santa Margherita Ligurie några dagar senare. Hej då, Italien.

Vi seglade direkt till Cannes och här har vi stannat i hela två veckor. Några dagar till är vi inbokade och sedan får vädret bestämma. På skeppshandeln här finns förstås våra vattenfilter. För 9.50 €. Vi äter godaste restaurangmaten på fem år (då var vi på franska västkusten :-) och fnissar åt franska axelryckningar och hattbärande damer med mycket stora läppar och mycket små hundar. Fyrverkeri-VM pågår. Våra vänner på Ripple är här liksom s/y Café som det var trevligt att träffa. La joie de vivre!

söndag 1 juli 2007

Rapport från havet

Just nu befinner vi oss några sjömil norr om Elba, på väg mot La Spezia. Vi lämnade Sardinien på midsommarafton och blev inblåsta i Porto Vecchio på Korsika i en vecka. Flera dagar blåste det så hårt att vi inte ens kunde ta oss i land med jollen. De dagar det fungerade kastade vi oss in till mataffären - himmelriket! - och köpte franska läckerheter. Enda anledningen att återvända till Italien är att internetuppkopplingen fungerar här :-)

... men faktiskt fick vi en riktigt god måltid i Portoferraio i fredags kväll. Elba är vackert (grönt, bergigt) och vi lyssnade på ett lokalt band som spelade bluesig rock på italienska, massor av feeling. I sällskap med Ron & Julia som vi hann ikapp innan de hastade vidare mot franska kusten för att få sin Amelbåt reparerad.

Själva gör vi knappt något annat än reparerar. Senast - varmvattenberedaren, vattenmakaren, utbordaren... och symaskinen står på tur - kolla så fina stygn den gör...


onsdag 20 juni 2007

Redan över

Vad fort det gick. Och vad tyst det blev. Nu sitter vi ensamma ombord igen efter en intensiv vecka med fyra gäster ombord. En salig blandning av 13-årsfirande, sjösjuka, glassätande, badande, grillande, krabbfiske, mer glassätande och mycket mer badande. En riktig semestervecka. Vi saknar er: Åse, Hampus, Karl och Tom!

tisdag 12 juni 2007

Väntar roligt besök

Nu har värmen kommit och varmare ska det bli. Idag ca 27 grader, om några dagar 37...

Vi har kommit till Alghero på Sardinien där vi om en liten stund ska hämta Åse och tre av barnbarnen på flygplatsen. En veckas semester!!! Vi tar oss ut till den här fina viken där vi låg och rekade igår:

Vi har haft fullt upp med att täta vattenmakaren vars cheapokopplingar självfallet läcker, laga aktersnurra, försöka sy jolleskydd med symaskinen som väääääägrar sy, kopplat förbi startbatteriet som är dött mm mm. Nu ber vi om en vecka utan haverier. Snälla!

Här i Alghero ligger vi på Ser-Mars ponton. Mycket trevligt bemötande av far, son och vallhunden Argo som redan ser oss som sin flock. Nu ska de skjutsa oss till flyget!